När jag var liten spelade vi Alfapet med mormor och morfar i sommarstugan. Vi hade en spelplan i kartong och brickorna var av TRÄ. Reglerna var enkla: bara riktiga ord, antingen såna som fanns i Svenska Akademins Ordlista eller såna som man kunde ge en riktig förklaring till, fick man lägga. Man fick inte lägga endast en bokstav innan alla brickorna var slut i lådan och man var tvungen att lägga ord på mer än två bokstäver och alla ord måste KORSA redan lagda ord.
Nu har WORDFEUD (Bara namnet alltså! Går ju inte att uttala) intagit världen. Helt hopplöst. Följer inga vettiga regler alls… Alla bra morfars-ord (de där man kunde förklara vad det betydde och det gilldes) accepteras bara inte! Och ordlistan som används kan INGENTING. Den tar inte vanliga ord, som t ex sinuit och otit eller ens hydrid. Det är OK med race (!!!) men inte racer… VA!?
Man får lägga enstaka bokstäver, tvåbokstavsord och orden behöver INTE ENS korsa redan lagda. Mormor och morfar vänder sig säkert i sin grav, om de ens orkar se på eländet.
Min bror, som alltid slår mig med typ 200p, påstår att han tycker att de här reglerna passar hans sätt att spela. Men han får väl vinna, då. Han har ju ingen spelplan och inga brickor att kasta omkring sig när han förlorar numera.
Syrran har gett upp, förresten.
Lämna en kommentar